De senaste tiderna har väckt oro och diskussion om ifall kyrkornas röst hörs, särskilt i Europa och Nordamerika. Sekulariseringen har lett till att kyrkorna töms, och samtidigt har deras historiska roll som opinionsbildare eller påminnare om sanningen försvagats. Den största mellankyrkliga samarbetsorganisationen, Kyrkornas världsråd (KVR), fungerar som ett verktyg för kyrkorna när de försöker påverka internationellt och framföra sina perspektiv i beslutsfattandet, till exempel i FN. I Europa agerar Konferensen för europeiska kyrkor som en motsvarande plattform.
Ekumeniska organisationers uttalanden ger också en referenspunkt för den nationella kyrkliga och samhälleliga debatten. Dessa uttalanden speglar vetenskapliga, politiska och ekumeniska diskussioner och förmedlar viktiga insikter om vad en betydande del av kyrkogemenskapen anser om dessa frågor utifrån sina etiska utgångspunkter, tillsammans med alla människor med god vilja.
KVR:s högsta beslutande organ, generalförsamlingen, ger utlåtanden, liksom dess styrelse (executive committee) och centralkommittéen, som utövar högsta beslutanderätt mellan generalförsamlingarna. Dessutom kan generalsekreteraren och moderatorn ge egna uttalanden och samarbeta med andra kyrkosamfund, såsom Europeiska kyrkokonferensen. Syftet med dessa uttalanden är att ge kyrkornas välinformerade röst i aktuella etiska diskussioner och åtgärder. Uttalandena kan betraktas som exempel på “offentlig teologi”, där kyrkan uttrycker sina åsikter baserat på sin tro och teologi och riktar sig till samhällsdebatten.
Den ekumeniska rörelsens och de finländska kyrkornas ställningstaganden
Det är också viktigt att utvärdera de impulser som kyrkosamfunden ger genom sina uttalanden i den nationella kyrkliga debatten i Finland och genom Ekumeniska Rådet i Finland, som fungerar som kyrkornas röst i dag och i framtiden. Utgångspunkten är att kyrkan har sina egna övertygelser och värderingar, och dessa utgör grunden för dess ställningstaganden. Detta är faktiskt inbyggt i tanken om positiv religions- och trosfrihet och det faktum att tänkandet om mänskliga rättigheter till stor del är rotat i kristendomens tradition. Det ger också etiska och motiverande resurser för att svara på utmaningarna med ekologisk katastrof.
De nordiska länderna har länge betonat den gyllene regelns etik och den naturliga morallagen som en gemensam etisk grund för samhället. I en pluralistisk och sekulariserad verksamhetsmiljö måste dock olika religiösa traditioners och filosofiers bidrag beaktas i större utsträckning. I slutet av 1900-talet utgör sambandet mellan tro och kärlek genom Kristus närvarande i tron, som betonas i den finländska Lutherforskningen, grunden för ett holistiskt teologiskt tänkande, där politikens etiska dimension också spelar in. Nuförtiden förknippas sambandet mellan tro och kärlek ofta med hopp i Nya testamentet, eftersom det är i desperat behov i en värld av hot. Ett exempel på hur viktigt det har ansetts vara att göra kyrkornas röst synlig i det finländska samhället är till exempel kyrkoledarnas uttalanden vid möten som ordnas av ERF samt det faktum att till exempel den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland med tanke på riksdagsvalet 2019 och 2023 hade sitt eget regeringsprogram. Nu, inför valet till Europaparlamentet, är temat ”på medmänniskans sida”.
Socialetisk påverkan som kyrkornas röst har varit en av Kyrkornas Världsråds centrala uppgifter sedan det bildades efter andra världskriget vid generalförsamlingen i Amsterdam 1948. Till exempel har fredstemat stått på dagordningen under årtionden, liksom de relaterade ideologiska påtryckningarna och försöken att instrumentalisera världsorganisationen som en främjare av den egna ideologin. Under de senaste årtiondena har ett centralt mål varit främjandet av en kärnvapenfri värld, vilket har blivit ännu mer aktuellt i och med den pågående krigiska utvecklingen.
Teman att begrunda
Vilka ämnen bör vi ta hänsyn till exempel i KVR när det gäller aktuella etiska teman? Ett exempel är att det vore bra om fler var medvetna om vad det konkret innebär att tillämpa försiktighetsprincipen när man tillämpar etik inom teknologin, när man fattar beslut om tillämpning av innovationer. Det måste säkerställas genom forskning och insamling av erfarenheter att de är tillräckligt säkra.
En annan aktuell fråga är hur man kan säkerställa ett tillräckligt skyddsnät för dem som blir arbetslösa på grund av den accelererande automatiseringen och industriella tillämpningar av artificiell intelligens. Vi bör fortsätta att tänka på att säkra delaktighet även här.
Det skulle behövas diskussioner kring kravet på säkert dricksvatten för alla i takt med att klimatförändringarna fortskrider och vattenjättarna ökar sina vinster, ett internationellt förebyggande förbud mot utveckling av helautomatiska vapensystem, ett globalt moratorium för användningen av CRISPR-gensaxteknik i det mänskliga genomet, missbruk av sociala medier och andra digitala plattformar samt de skadliga effekterna av våldsamma dator- och onlinespel, och även hot mot tillämpningen av Big data. Förutom enskilda frågor är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid den underliggande bilden av människan och Gud och den bestående skillnaden mellan människa och maskin ur kristendomens perspektiv.
Det rör sig alltså inte bara om ”socialetiska” teman, utan om teman som har att göra med den kristna uppfattningen om skapelsen, Gud och människan, och som behandlas på ett sätt att leva som strävar efter att ge näring åt och när det andliga livet.
Tomi Karttunen
Ledande sakkunnig i ekumenik och teologi, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Kyrkostyrelsen
Styrelsemedlem i Ekumeniska Rådet i Finland