Antirasismaktiviteter hos medlemssamfunden i Ekumeniska Rådet i Finland – riktlinjer och rekommendationer

Ryhmä piirrettyjä erilaisten ihmisten kasviprofiileja.

Muokkaa (Besök en extern webbplats. Länken öppnas i en ny flik.)

Styrelsen för Ekumeniska Rådet i Finland konsulterade i september 2023 en arbetsgrupp bestående av experter på kyrkornas mångkulturalitet och mottog ett betänkande med rekommendationer om hur man kan främja antirasistisk verksamhet i kristna samfund. Styrelsen uppmanar medlemssamfunden och andra kristna aktörer att bekanta sig med rekommendationerna i betänkandet. Målet är att rekommendationerna ska väcka diskussion inom samfunden och uppmuntra konkreta åtgärder mot rasism. Nedan följer betänkandet i sin helhet.

Alla av oss är Guds barn och lika inför Gud. Våra värderingar utgår ifrån den Gyllene regeln: Vad du vill att folk ska göra mot dig ska du göra mot dem (Matt 7:12), samt det dubbla kärleksbudet: Älska Gud över allt och din nästa som dig själv (Matt 22:34). Utgående från detta är vi som kristna skyldiga att agera för att rasism utrotas och garantera att medlemmarna i alla församlingar blir jämlikt bemötta utan rasism.

Rasism och hur den identifieras

• Rasism är en maktstruktur av global ojämlikhet vars ursprung är en ideologi baserad på rassegregation. Idag återspeglas och syns den i alla samhällen och på olika nivåer – hos individer, i samfund och i strukturer.

• Rasism som begrepp innebär att en människogrupp ses som mindervärdig jämfört med andra människogrupper, på grund av exempelvis etniskt ursprung, hudfärg, medborgarskap, kultur, modersmål eller religion.

• Rasism är en form av diskriminering. Det är viktigt att tala om rasism som rasism, eftersom den är en särskild form av diskriminering vars övergripande hantering kräver att man identifierar de handlingssätt, erfarenheter och mekanismer som förekommer i samband med den.

• Förenta nationerna definierar rasdiskriminering som all diskriminering, uteslutning, begränsning eller favorisering baserad på ras, hudfärg, härkomst, nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller konsekvens att omintetgöra eller försämra möjligheter till erkännande, åtnjutande eller utövande, jämlik ställning, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter inom politisk, kulturell eller annan verksamhet i det offentliga rummet.

Rasism visar sig på många sätt:

o Interpersonell rasism tar sig uttryck i samspelet mellan individer, till exempel i användning av öknamn eller våld, men också åsidosättande, tanklöst prat om olika slags grupper samt ignorering och bristande uppskattning. Framför allt kan rasism ses på ett sådant sätt att man inte helhjärtat uppmanar andra att delta exempelvis i beslutsfattande.

o Strukturell rasism yttrar sig i samhällets strukturer och institutioner, exempelvis i sedvanor som skapar ojämlikhet i samband med tjänster och verksamhetsmetoder. Etnisk profilering och gynnande av personer med finska namn, vilket förekommer på bostads- och arbetsmarknaderna, är exempel på hur strukturell rasism fungerar i praktiken. I våra församlingar syns detta så att vissa grupper är tydligt underrepresenterade i de beslutande organen.

o Internaliserad rasism innebär att en individ har anammat avsiktliga och oavsiktliga föreställningar, tankemönster och beteendemönster om sin egen eller sin grupps mindervärdighet. Internaliserad rasism visar sig när man använder rasistiska och stereotypa språkbilder som förekommer i det dominerande (vitnormativa) samhället.

Antirasism innebär att rasism motverkas, och däri ingår som en väsentlig del medvetenheten om att vi inte lever i ett samhälle som är fritt från etnisk ojämlikhet och diskriminering. Antirasism identifierar våra vardagliga aktiviteter som antingen 1) ökar, eller 2) upprätthåller, eller 3) minskar ojämlikhet och diskriminering. Antirasistiskt agerande strävar alltid efter det sistnämnda, och dess utgångspunkt är förståelsen att problemet med rasism inte så mycket finns hos individer utan i olika sedvanor och i arbetssätt och politik som utövas i samhället.

Rekommendationer för antirasismaktiviteter

· Att motverka rasism kräver medvetenhet, identifiering och aktiva handlingar

· Vi gör oss medvetna om och identifierar våra egna privilegier, vår egen maktposition och våra undermedvetna fördomar.

· Vi söker information, utbildar oss, ställer frågor och lyssnar på olika perspektiv och förhållningssätt.

· Vi ser i varje människa potentialen att dela ansvar.

· Vi uppmuntrar delaktighet och aktivt deltagande.

· Vi ger utrymme åt alla medlemmar av församlingen, även genom att aktivt erbjuda möjligheter, med hänsyn till olika bakgrunder och erfarenheter. Majoriteten har ansvaret.

· Vi ger en röst till dem som har saknat den. Vi gör alla människor synliga. Ecce homo – en människa för en människa. Vi ska möta människor som människor.

· Alla människor borde få uppleva att de hör till gruppen (från exklusivitet till inklusivitet). I kyrkan är vi alla delar av samma Guds folk och hör till samma skara.

· Antirasismarbete kräver att man ständigt lär sig och erkänner sin egen ofullständighet. Låt oss därför vara nådiga mot oss själva och mot varandra; genom att erkänna vår syndighet, genom att ångra oss och be om förlåtelse.

· Att få till stånd en förändring kräver eget aktivt agerande och att man väljer att agera annorlunda.

Exempel på praktiska åtgärder

• Vi kan informera hur man inom församlingar verkar för att utrota rasismen. Låt oss offentligt fördöma rasismen, men även prioritera våra egna förändringsprocesser i församlingarna.

• Låt oss ingripa och föra öppen diskussion när vi ser rasism, diskriminering, ojust bemötande eller orättvisor. Vi ska inte tiga.

• Låt oss öka mångfalden i beslutande organ och olika uppgifter.

• En församlingsledare ska inom sin egen krets ta ansvar för diskussion, ingripande och åtgärder för utrotande av rasism.

• Det bör finnas diversitet bland medarbetarna och i de ledande uppdragen. Synliga organ är i detta sammanhang viktiga med tanke på de samhälleliga normerna.

• Låt oss använda församlingarnas resurser till att förstärka gemenskapen.

• Församlingar bör ha någon slags kanal, till exempel ett digitalt formulär, där man anonymt kan göra en anmälan om diskriminering, till exempel om rasistiskt bemötande.

Att öka medvetenheten genom utbildning är nyckeln.

• Vi rekommenderar starkt THL:s webbutbildning om antirasism för yrkespersoner: https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv/forskning-och-utveckling/undersokningar-och-projekt/webbutbildning-om-antirasism-for-yrkespersoner (Besök en extern webbplats. Länken öppnas i en ny flik.) och utbildningen Mångfald och Dialog: https://mod-koulutus.fi/ (Besök en extern webbplats. Länken öppnas i en ny flik.)

• Inlärningsprocessen hos församlingsanställda kan stödjas genom utbildning på arbetstid, genom schemaläggning och genom reflektion inom arbetsgemenskapen.

• Församlingar bör också satsa på ständigt lärande, upprätthållande av dialog och utveckling av verksamheten – Låt oss exempelvis fundera vilka slags nya diskussioner och utbildningar som behövs.

• Församlingen ska utgående från rekommendationerna utarbeta ett skriftligt utlåtande om antirasistiska handlingsmetoder, där församlingens ledning åtar sig och definierar åtgärder och mål för att utrota rasism. Det är viktigt, att församlingens linje i dessa frågor är skriftligt dokumenterat och att den verkställs i rättvisans och solidaritetens anda.