Idébank för lokalekumenik

Den lokala kristna gemenskapen, lokalekumeniken, är för de flesta av oss det vanligaste uttrycket för enheten mellan de kristna. När vi lär oss att tänka på vår egen församling i vidare sammanhang, upptäcker vi den världsomfattande gemenskapen. När vi i gudstjänsten lyfter fram de kristna i vårt närområde i bön – för mission, fredssträvanden och rättvisa – formas våra tankar i enlighet med Jesu översteprästerliga bön: ”att de alla ska vara ett” (Joh 17:21).

Lokalekumeniken bygger gemenskap mellan de kristna på samma ort. När vi lär känna varandra, erkänner vi varandra och vår gemensamma tro – och vi kan finna vägen till ett gemensamt kristet vittnesbörd ”för att världen ska tro”.

Bön är en kreativ kraft till förändring. Detta gäller både människans inre och yttre förhållanden. När vi ber tillsammans kommer vi närmare varandra genom Jesus Kristus. Bönen förenar alla kristna. Därför uppmanar Bibeln ofta till gemensam bön.

Arbete förenar. När vi gör något tillsammans fokuserar vi på det som förenar oss, inte det som skiljer oss åt. Plötsligt märker vi att det som skilde oss åt i själva verket berodde på missuppfattningar. Så kan vi uppleva en gemenskap som vi kanske inte trodde var möjlig.

Kristi efterföljare bör hålla fast vid en gammal men fortfarande aktuell princip inom den ekumeniska rörelsen: ”Allt som kan göras tillsammans, bör också göras tillsammans.” Den ekumeniska verksamheten blir mer naturlig ju mer regelbunden den är. Det är viktigt att kyrkor och kristna samfund på orten lär känna varandra – det gör det också lättare att hantera svåra frågor. I ekumeniken är det bra att tillämpa genomströmningsprincipen: kristen enhet bör synliggöras i så många församlingsverksamheter som möjligt – i andaktsliv, diakoni och fostran.

1. Bakgrunden till idébanken

På våren 1999 gjordes många förberedelser i Finlands ekumeniska råd på grund av det kommande jubelåret. Den lokala gemenskapssektionen beslutade, inspirerad av det ekumeniska jubelåret, att börja förbereda ett ekumeniskt inspirationspaket. Det fick namnet Lokal ekumenisk idébank. Sektionens medlemmar gjorde förberedande arbete var och en på sitt håll, och i slutet av sommaren 1999 hade sekreterarens skrivbord i sektionen en riklig textmassa, från vilken han gjorde en mångsidig sammanställning till sektionens nästa möte. På hösten tillsatte sektionen en arbetsgrupp från sina egna led, som bestod av Kirsti Keltikangas, Nils Rönnholm och Teemu Sippo. Arbetsgruppen bearbetade och grupperade materialet, vilket behandlades vid flera PYJ-möten. Under år 2001 hittade idébanken sin plats på SEN:s hemsida på internet.

Idébanken strävar inte efter att erbjuda en färdig modell för genomförandet av lokal ekumenik. Dess syfte är å ena sidan att kartlägga rikedomarna i den ekumeniska verksamheten i Finland och å andra sidan att erbjuda inspiration särskilt till de församlingar som har intresse och vilja till ekumeniskt arbete, men inte riktigt vet hur och på vilket sätt det kunde påbörjas eller utvecklas.

Idébanken är en mångsidig sammanställning och en ledtråd till vad lokal ekumenik är och vad den skulle kunna vara. I Finlands ekumeniska råd, och särskilt i dess sektion för lokal ekumenik, hoppas vi att vi via idébanken kan inspirera till praktisk ekumenik på så många orter som möjligt i Finland. Samtidigt hoppas vi också att de som har frågor eller förslag relaterade till lokalt ekumeniskt arbete skulle kunna ta kontakt exempelvis med vår sektions sekreterare eller med SEN:s kontor.

Ekumenik är den väg vi går mot ett gemensamt mål. Att gå på vägen är också en påminnelse om att vi ännu inte är färdiga. Inte heller är vår idébank färdig, men var och en av oss kan bidra och göra vårt ekumeniska projekt rikare och vackrare.

Idébanken är ett försök att lösa den vanligaste svårigheten i lokal ekumenik: vi har inte tänkt på saken! Idébanken är ett hjälpmedel i processen där man lär sig att tänka ekumeniskt och att förena alla kristna i samma område i gemenskap med den världsvida kyrkan.

Fritt tillgängligt

Mycket skrivande verkar aldrig ta slut, säger Predikaren. För detta material behöver man inte öka hyllmetrarna i bokhyllan. Texten är inte slutligt omslagen. Ekumenik kan inte och får inte begränsas till vissa personer, tider eller händelser. Vi är kallade till enhet, alltid och överallt. Ibland vet vi inte hur vi ska göra detta synligt, det måste bara förverkligas på något sätt.

Det ekumeniska rådet har sammanställt detta material som en presentation, en inspirationskälla, ett stöd för fantasin. Detta får fritt kopieras, kommenteras, förbättras och utvidgas utifrån var och ens egna erfarenheter. För att materialet ska kunna uppdateras och helheten hållas samman ber vi att aktuella kommentarer skickas till adressen: sen(at)ekumenia.fi eller till sekreteraren för sektionen för lokal ekumenik.

2. Behövs en organisation för lokal ekumenik?

Man hör ofta sägas att kristen enhet inte kan organiseras. Enhet är ju i slutändan en Gåva från Gud och verk av den Helige Ande. Men enhet är också något man måste be om och arbeta för. Därför måste frågan om samarbetet mellan lokala kristna få en fastare grund.

Inom informationsarbete säger man: Det som inte syns finns inte. Så är det ofta också när det gäller de kristnas enhet. Därför arbetar många enskilda kristna, kyrkor och organisationer för de kristnas synliga enhet. För en enskild person är det lättast att arbeta lokalt. Lokala församlingar utser sällan någon ansvarsperson för ekumeniskt arbete. Av den anledningen måste prästen eller församlingsledaren vara initiativtagare i ärendet. Enskilda församlingsmedlemmar bör påminnas om att Jesu bön om enhet hör till missionsbefallningens oupplösliga del.

Ett steg på vägen mot kristen enhet lokalt kan vara att skapa en fastare form för samarbetet mellan församlingarna. På vissa orter sker detta genom gemensamma prästmöten som kallar till kristen gemenskap. På andra områden har man använt olika benämningar för samarbetet beroende på vilken nivå samarbetet bedrivs på. På vissa håll har man organiserat sig som en förening, där man för protokoll från möten och väljer ordförande årligen från den församling som har tur på tur. Ibland nöjer man sig med en mer informell rådgivning där man bara kommer överens om nästa möte.

Det viktigaste är inte hur det lokala samarbetet mellan församlingarna organiseras, utan att det vårdas på ett eller annat sätt. Här måste man ta hänsyn till behov och resurser hos dem som deltar. Med tanke på resurser är det bättre att genomföra ett eller två väl planerade projekt tillsammans per år än att försöka göra för mycket. Om det finns intresse för mer är det bra att låta de ekumeniskt aktiva verka. Många av dem har gjort mer för lokal ekumenik än präster och förtroendevalda.

På vissa områden finns ekumeniska grupper som planerar program till särskilda tillfällen: bönveckan för kristen enhet, Världsbededagen, ansvarsveckan eller missionssöndagen. När det gäller ett konkret, tidsbundet projekt är det lättare att genomföra än att ordna ett ”ekumeniskt möte” när som helst eller överhuvudtaget.

3. Lokal ekumenisk idébank

3.1. Årliga ekumeniska evenemang

Ekumeniska bönveckan för kristen enhet 18–25 januari

• Ekumeniska rådet publicerar material för åtta dagar på finska och svenska. Det innehåller internationellt framtaget material med texter för varje dag i bönveckan. Texterna kan användas till exempel vid andakter, som underlag för tal eller meditation.
• Församlingarna uppmanas att under bönveckan samla kollekt till ekumeniskt arbete via Finlands Ekumeniska Råd.
• Ekumeniska kyrkovandringar med korsprocessioner ordnas på många orter. Under årets kallaste vecka vandrar kristna på många platser från helgedom till helgedom och välkomnar varandra till gemensam bön och gästfrihetens bord.
• Ekumenin uppmanar kristna att vara i rörelse, som får sin kraft ur ömsesidig respekt, gästfrihet och försoning. Att verka tillsammans är ett vittnesbörd för sina medmänniskor längs hemkvarterets gator, i hemlandet och i världen.
• På många orter ordnas också ekumeniska gudstjänster, andakter samt musik- och diskussionskvällar.
• Sankt Henrik-dagen (19 januari) erbjuder också möjlighet att ordna en gemensam gudstjänst eller på annat sätt uppmärksamma kristen enhet i gudstjänsten.

Ekumeniska ansvarsveckan

Ekumeniska rådet förser varje år veckan med aktuellt inspirationsmaterial. Se Ansvarsveckan för mer information.

Ekumeniska bibelsöndagen (Finska Bibelsällskapet)

Ekumenisk missionssöndag (andra helgen i oktober)

Mission och gemenskap hör ihop. Den ekumeniska missionssöndagen betonar vikten av gemensam bön för den missionsuppgift som tillkommer alla kristna.

Världsbededagen, första fredagen i mars.

KFUK-KFUM:s bön- och världsförbindelsevecka i november.

3.2. Ekumeniska gudstjänster

Ekumeniska gudstjänster och andakter kan ordnas till exempel:

under den ekumeniska böneveckan för kristen enhet, under Ansvarsveckan, på missionssöndagen, på Världsböndagen eller under kyrkoårets högtider.

Andra lämpliga tidpunkter för att ordna en ekumenisk gudstjänst är exempelvis:

• påsknatten med ekumeniska gudstjänster och korsprocessioner
• en ekumenisk skolstarts- eller avslutningsgudstjänst där talare från olika kyrkor och samfund är inbjudna
• en ekumenisk minnesgudstjänst på De stupades dag
• en regelbunden ekumenisk gudstjänst en gång i månaden (som i Uleåborg)
• en ekumenisk böneandakt en gång i veckan
• predikantutbyte i gudstjänsten, det vill säga att en predikant inbjuds från en annan församling

Syftet med en ekumenisk gudstjänst är att uttrycka det som förenar de kristna och att glädjas över detta. Den skapar inte en ny ”ekumenisk tradition”, utan utgår från de värden som är mest grundläggande för varje samfund. Den ekumeniska andakten konkurrerar inte med församlingarnas egna gudstjänster, utan hämtar sin kraft ur det liv som strömmar där och stärker detta liv. En ekumenisk gudstjänst inbjuder till att ta del av andra kyrkors andliga skatter, vars dyrbaraste kärna är det gemensamma evangeliet.

Ekumeniska Rådets styrelse har utarbetat riktlinjer för hur ekumeniska gudstjänster kan genomföras.

3.3. Ekumeniska andakter

• Andakter på sjukhus
• Andakter på äldreboenden
• Andakter i fängelser
• Jul- och påskandakter i banker, butiker, köpcentrum m.m. Dessa andakter syftar till att påminna människor om högtidernas verkliga innebörd
• Ekumenisk middagsbön under böneveckan för kristen enhet, hela veckan i en och samma kyrka så att en representant från ett olika samfund leder bönen varje dag. Kyrkan där andakterna hålls växlas varje år
• Ekumenisk bönestund för kyrkornas och församlingarnas anställda, till exempel en gång i månaden
• Ekumenisk andakt i samband med lokala idrottsevenemang. Talare kan till exempel vara kristna idrottare, och programmet kan innehålla ekumenisk musik
• Ekumeniska väckelsemöten (till exempel i Kiuruvesi har det under påsktiden hållits gemensamma möten mellan väckelserörelsen och ortodoxa, med innehåll som Sions sånger, tal och ortodox andakt för påsktiden)
• Ekumenisk bibelkväll, som kan arrangeras i samarbete med Finlands Bibelsällskap. (Till exempel i Tammerfors har kvällarna innehållit bibelläsning, samtal om texten och gemensam sång)
• Ekumenisk invigning av julgatan under advent
• Välsignelse av djuren på Franciskus av Assisis minnesdag
• Andakter eller arbetspass med hjälp av bibliodrama
• Bönestund med temat ”Tack för fosterlandet”

3.4. Ekumeniskt kulturliv

• Ekumenisk rundvandring på kyrkogården
• Ekumenisk kyrkokonsert
• Ekumenisk dikt- och musikkväll
• Ekumenisk kyrkokonstutställning
• Ekumenisk kör
• Ekumenisk stjärngosseföreställning

3.5. Ekumeniska ungdomssamlingar

• Ekumenisk scoutrörelse
• Ekumenisk ungdomssamling
• Gospelkonsert
• Tehus, café eller nattcafé med band eller talare från olika församlingar

3.6. Ekumenisk diakoni

• Gemensamma måltider för arbetslösa, ordnade i samarbete mellan församlingar i ett visst område
• Läger för arbetslösa
• Ekumenisk Gemensamt Ansvar-lunch
• Samarbete vid insamlingar

Exempel: I Jyväskylä har sedan 2014 frivilliga och anställda från den lutherska församlingen deltagit som ”gryvvakter” vid Frälsningsarméns julgrytor. De bär Jyväskylä församlings västar och ansvarar för vissa grytpass. Grytpasset är två timmar långt, och responsen från frivilliga har varit mycket positiv. På detta sätt har Frälsningsarmén kunnat öka antalet julgrytor i Jyväskylä. Samtidigt har den diakonala verksamheten inte behövt ordna en egen stor insamling vid jul, då hjälpbehov och kampanjer finns året runt. I Jyväskylä finns också ett samarbete kring mathjälp: stadens matbank organiseras av Jyväskylän katulähetys. I verksamheten deltar Jyväskylä församling, Tikkakoski och Palokka pingstförsamlingar samt föreningen ViaDia ry.

• Gemensamt möte eller projekt under Ansvarsveckan, www.ansvarsveckan.fi
• Presentation av olika bönetraditioner (till exempel i samarbete med invandrare och asylsökande)
• Samarbete med det lokala flyktingcentret, till exempel samtal om mötet mellan religioner och kulturer, gemensamma andakter med invandrare
• Ekumenisk bordsbön
• Ekumeniskt fängelsearbete

3.7. Ekumenisk skol- och forskningsverksamhet

• Presentationer av olika kyrkor, församlingar och gudstjänstlokaler
• Teologiskt seminarium för församlingarnas medarbetare, lett av inbjuden gäst. Viktigt är att de lokala prästerna presenterar sin kyrkas lära, församlingens historia eller missionsarbete
• Retreatliknande seminarium för medarbetare (till exempel i Uleåborg)
• Teologiskt seminarium eller föreläsningsserie för församlingsmedlemmar. Ett möjligt tema är kyrkornas gemensamma överenskommelser och dokument
• Ekumeniskt kyrkkaffe, där man till exempel kan servera rättvisemärkt kaffe
• Paneldiskussioner om olika teman
• Ekumeniskt bibliotek. I varje lokal församling kan ett referensbibliotek med litteratur om ekumenik byggas upp (t.ex. med publikationer från Ekumeniska Rådet i Finland och annan ekumenisk litteratur)
• Ekumeniskt elevutbyte (till exempel mellan Väinö Aaltonen-skolan i Åbo och Pogosta-skolan i Ilomants)
• Lägerverksamhet som innehåller ekumeniska gudstjänster eller andakter

3.8. Andra ekumeniska samlingar

• Ekumeniska festtåg både till lands och till havs
• Gemensamma temadagar för två kyrkor (t.ex. inledning och samtal kring ett valt tema)
• Ekumenisk välsignelse inför vårsådden
• Ekumenisk tacksägelsefest efter höstens skörd
• Ekumenisk dag för skapelsen och naturens rättigheter – Skapelsetid
• Ekumenisk samling på första maj
• Jesusmarschen (t.ex. i Helsingfors, Tammerfors, Vasa) – kan ordnas på stadens torg i anslutning till eller efter politiska tal; innehåller andligt program, tal och musik

3.9. Ekumenisk familjeverksamhet

• Ekumeniska familjegudstjänster eller träffar tillsammans med dagklubbar och ansvarspersoner från olika församlingar, gemensamma utflykter
• Ekumeniska husvälsignelser
• Träffar för ekumeniska familjer där familjemedlemmarna tillhör olika kyrkor – samtal och gemenskap
• Samtal om bön i hemmet och barns andliga fostran
• Vid vigselsamtal i ekumeniska äktenskap lyfts Ekumeniska Rådet i Finlands rekommendationer om vigsel fram
• En sammanställning av kyrkornas vigselpraxis utarbetad av den lokala ekumeniska sektionen år 2018
• Det är också viktigt att betona samarbete mellan präster från båda parters kyrkor

3.10. Ekumenisk turism

• Ekumeniskt vänförsamlingsarbete
• Ekumeniska pilgrimsresor i hemlandet och utomlands
• Studiebesök i andra kyrkors kyrkor, tempel, bönehus eller ekumeniska center runt om i Finland
• Besök i kloster och kristna kommuniteter
• Besök på retreatcenter

3.11. Ekumenisk kommunikation

• Det är bra att informera i alla medier om årliga evenemang, kontaktpersoner och grundläggande uppgifter
• Det lönar sig att skriva artiklar och insändare om ekumenik och gemensam kristen verksamhet. Alla är experter inom sina områden och utifrån sina egna erfarenheter
• Alla kristna kyrkor på orten presenteras i ett gemensamt häfte eller publikation

3.12. Ekumeniska bibel- och bönegrupper

• I den egna gudstjänsten ber man regelbundet för andra lokala församlingar
• Ekumenisk bibelkväll, som kan innehålla t.ex. bibelläsning, sång eller olika sätt att bearbeta bibeltexten turvis

3.13. Andra lokala samlingar

• Inbjuda representanter från andra församlingar till egna festligheter, som vid invigningar av nybyggda eller renoverade kyrkor, kapell, klocktorn eller orglar
• Ekumeniska inbjudningar till samlingar i samband med särskilda händelser i kyrkan. En inbjudan är aldrig fel – den fungerar också som informationskanal och stärker känslan av samhörighet
• Lyfta ekumeniska perspektiv vid biskopsbesök i församlingen
• Bjuda in en representant från en annan församling att presentera sitt samfund
• Predikantbyte vid gudstjänster
• Andra typer av besök för församlingsanställda, t.ex. delta i ungdomskvällar
• Konfirmandundervisning där unga får besök från andra kyrkor, eller representanter deltar i olika läger och tillfällen
• Ekumenisk fritidsverksamhet
• Utflykter, utställningar, presentationer på mässor och torg
• Deltagande i korpserier (t.ex. fotboll, innebandy) med ekumeniskt lag
• Gemenskapskvällar för ekumeniska familjer
• Samtal om vänskap och dialog
• Ekumeniska hembesök
• Att skapa kontakter på alla möjliga sätt, till exempel genom att uppvakta församlingars ledare på bemärkelsedagar

Dela på sociala medier: