Hösten 2016 inledde Ekumeniska Rådet i Finland förhandlingar med Migrationsverket om asylsökare som konverterat till den kristna tron. Kyrkorna var bekymrade för att kyrkornas nya medlemmar blev ifrågasatta för sin tro vid asylförhören. Migrationsverket ansåg i sin tur att det var svårt att veta hur äkta omvändelsen varit och i vilken mån asylsökare använde sin konvertering som ett sätt att få asyl. Båda parter var oroade över konverteringar där människor döpts utan att känna till dopets innebörd.
Vid förhandlingar den 5 december beslöt Ekumeniska Rådet och Migrationsverket att kyrkorna / församlingarna kan skriva ett utlåtande till Migrationsverket om asylsökare som konverterat till den kristna tron, ifall de så önskar.
För kyrkorna är dopet ett tydligt tecken som knyter en människa till den gemensamma tron och till den kristna gemenskapen. Denna handling som innebär att en människa ansluter sig till och blir mottagen av församlingen är grundläggande för kyrkornas verksamhet trots att synen på dopet varierar mellan de olika kyrkorna. I dessa fall då dopkandidaten vanligtvis är en vuxen person har kyrkorna mycket liknande uppfattningar om dopet och hur det förrättas. I kyrkorna och deras församlingar förekommer en gedigen och mångfaldig dopundervisning som föregår själva dopet. Dopundervisningen eller de enskilda samtal som förs med församlingens pastor ger klara indikationer om vem som kan bli döpt och när dopet kan ske. Att konvertera till den kristna tron är en egen process som inte har något med asylprocessen att göra. Däremot är det viktigt för kyrkorna att församlingarna stöder sina medlemmar och att de nya medlemmarna får dela tron och gemenskapen. Delaktighet i församlingen sker på ett personligt plan. Alla som är med i gemenskapen har inte mottagit dopet. Församlingen kan också skriva ett utlåtande om den som deltar i dopundervisningen.
Utlåtandet bör tillsammans med ett dopintyg fogas till de handlingar som den asylsökande tar med sig till asylförhöret. Den sökande kan också bifoga dopintyget i samband med den tilläggsförklaring som kan göras efter förhöret hos Migrationsverket. Då utlåtandet på förhand bifogats asylhandlingarna kan Migrationsverkets personal ta del av informationen och använda det som grund vid förhöret.
Utlåtande bör innehålla följande:
- Den asylsökandes personuppgifter
- Den sökandes godkännande eller begäran om intyget och förståelse för vad intyget innehåller
- Om personen är döpt bifogas ett dopintyg med tidpunkt och plats för dopet
- Uppgifter om till vilken kyrka och församling den sökande hör eller kommer att höra
- Uppgifter om dopundervisningens språk, tidpunkt och antal timmar
- Remissinstansens uppfattning om den döptas religiösa övertygelse och grunderna för den
- Remissinstansens uppfattning om den döptas delaktighet i den kristna verksamheten och grunderna för den
- Remissinstansens relation till den sökande, uppgifter om vad utlåtandet grundar sig på
- Remissinstansens ställning i det kristna samfundet, namn och kontaktuppgifter
Den som ger utlåtandet ska vara beredd att bli kontaktad av Migrationsverket om den asylsökande ger sitt tillstånd därtill. På så sätt kan man ännu komplettera informationen. Migrationsverket kan också försäkra sig om den berörda kyrkans eller församlingens pålitlighet i oklara fall. Den som ger utlåtandet bör 1) känna den som konverterat till den kristna tron och 2) vara en person som äger kyrkans eller församlingens förtroende.
Utlåtandet är konfidentiellt och bör användas endast i denna kontext. Frågor angående utlåtandet kan riktas till den egna kyrkans experter på invandrararbete eller till Ekumeniska Rådet i Finland.
25 januari 2017
För Ekumeniska Rådet i Finland
Mari-Anna Pöntinen, generalsekreterare
____
Foto: Jakrit Tamnakpho, freeimages.com