Dokumentet Kyrkoasyl – riktlinjer för kyrkan som fristad publiceradess av Ekumeniska Rådet i Finland (ERF) den 12 juni 2019. Dokumentets syfte är att hjälpa och stöda kyrkornas och församlingarnas medarbetare och frivilliga när en enskild person eller en familj tar kontakt för att söka skydd, hjälp och stöd efter att de har fått ett negativt asylbeslut.
Dokumentet är en reviderad utgåva av Kyrkan som fristad, som utkom 2007. I det nya dokumentet har man särskilt beaktat den senaste tidens utmaningar och klargjort de praktiska processerna kring kyrkoasyl.
Utgåvan består av ett häfte på 32 sidor i A5-format. Nätupplagan finns i PDF-version och kan laddas ned, skrivas ut och användas i församlingen.
Riktlinjernas karaktär
- Dokumentet är godkänt av ERF:s styrelse och utkommer i ERF:s publikationsserie.
- Rekommendationerna är inte bindande för varken ERF:s medlemskyrkor eller deras församlingar.
- Förhoppningen är att församlingarna diskuterar riktlinjerna och om möjligt också kommer överens om lokala verksamhetsmodeller.
Utdrag ur förordet
”Kyrkan är ofta den plats som människor vänder sig till när inget annat skydd finns att tillgå. Till kyrkan är var och en välkommen oberoende av religion, kön, etnicitet, social ställning eller uppehållstillstånd. Kristus själv är närvarande i mötet med de utsatta. Hans blick möter oss hos varje nödlidande. Han bjuder oss att bli en nästa för den hemlösa, den nakna och den slagna människan. ’Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder och systrar, det har ni gjort för mig.’
Kristi kärlek bjuder oss att älska och agera klokt tillsammans, så att ingen som hjälper ska behöva bli utmattad. I vår kontakt till myndigheterna kan vi dela med oss av det goda vi fått. Vi kan också stöda dem som söker hjälp med svåra frågor i livet.”
Vad är kyrkoasyl
Kyrkoasyl är ett sätt för församlingen att visa nästankärlek. Det är en gemensam väg att söka rättvisa i en situation där asylprocessen misstänks vara orättvis.
Kyrkoasyl innebär i denna text att man låter någon bo i församlingens lokaler, i kyrkan eller på en annan plats som lämpar sig för ändamålet. Kyrkoasyl betyder också att man hjälper till i asylprocessen och ger mentalt stöd. Kyrkoasylen är dock inte juridiskt bindande och erbjuder inget juridiskt skydd. Församlingen vill genom att erbjuda kyrkoasyl trygga den asylsökandes människovärde. Man vill se till att de mänskliga rättigheterna garanteras då de äventyrats.
Att erbjuda någon fristad i kyrkan eller andra församlingslokaler är inte detsamma som att gömma undan någon. Om en person eller en familj göms undan kan deras sak inte behandlas effektivt. Därför ska man arbeta öppet så att myndigheterna vet var person befinner sig. Utgångspunkten för kyrkoasyl är dels öppenhet gentemot myndigheterna, dels garanterande av den skyddssökandes mänskliga rättigheter.
Kyrkoasylen sker på den skyddssökandes eget initiativ och med den skyddssökandes tillstånd. I varje skede av processen ska den skydds-sökandes självbestämmanderätt respekteras. Asylprocessen och tidigare
traumatiserande erfarenheter har kanske tärt på den skydds-sökandes mentala krafter, gjort personen svag och oförmögen att fungera självständigt. I sådana situationer behövs speciellt diakonalt stöd för att ge den skyddsökande kraft att orka vidare.
Det diakonala stödet kan vara socialt, att personen erbjuds en stödgrupp, eller ekonomiskt, att församlingen förbinder sig att ta ett ekonomiskt ansvarför personens välbefinnande och boende. Man kan också erbjuda fysiskt skydd om den skyddssökande inte har någonstans att ta vägen eller är rädd.
Diakonalt stöd är alltid andligt till sin natur. Därför är det viktigt att vara i kontakt med den skyddssökandes eget religiösa samfund. Det är också viktigt att samtidigt påverka genom olika nätverk på samhällsnivå. Personen som skyddas behöver mycket stöd och stark uppbackning avförsamlingen. Kyrkoasyl grundar sig på stödet från den lokala gemenskapen.
Beslutet att erbjuda skydd får aldrig hänga på en enskild medarbetare, utan ska förankras i församlingens beslutande organ. Tanken är att församlingen som gemenskap vädjar för att den skyddssökandes sak ska behandlas på nytt. Bästa sättet att förbereda sig är att göra upp en handlingsplan för eventuella kyrkoasylsituationer redan innan de blir akuta.
Det är viktigt att kyrkoasylärendet inte faller på en eller två medarbetares ansvar, utan bärs upp av en särskilt tillsatt arbetsgrupp med både anställda och frivilliga. Kyrkoasylärenden kräver vanligen mycket tid, både arbetstid och frivilligt arbete. Ofta är man tvungen att vara i beredskap dygnet runt. Därför är det viktigt att reservera tillräckligt med tid så att ingen som hjälper blir uttröttad.
Snabbguide: Så här bemöter du skyddssökande
1. När skyddssökande kommer till en församling, en kyrka, en lägergård eller ett kloster, ta vänligt emot dem och se till deras omedelbara behov.
2. Behåll lugnet.
3. Om någon är upprörd eller i panik, lugna personen.
4. Om språket är ett problem, kalla på någon som kan hjälpa till att reda ut vad saken gäller. Kom ihåg vikten av vänlighet och ordlös kommunikation.
5. Kontakta församlingen, någon som ansvarar för invandrarfrågor, kyrkoherden eller en ledande pastor. Här kan församlingarna samarbeta ekumeniskt.
6. Börja med att klargöra den skyddssökandes situation.
a. Gör ingenting utan den skyddssökandes eget medgivande.
b. Be att få se alla dokument som rör personens asylansökan och andra dokument som kan ha betydelse i sammanhanget. Kom ihåg att visa diskretion och respektera tystnadsplikten, eftersom det handlar omkänsliga uppgifter.
c. Fråga råd av experter, gärna någon jurist som känner till flyktingrätt.
d. Gå igenom handlingarna tillsammans med den skyddssökande. Man kan söka tolkningshjälp av officiella tolkar, missionsorganisationer eller församlingens frivilliga som kan språket.
7. ”Sov på saken” i lugn och ro så att ni hinner bilda er en helhetsuppfattning om situationen.
8. Beakta personens mentala tillstånd och ge stöd att klara vardagen.
9. Samtala och fundera tillsammans på vilka andra möjligheter församlingen har att erbjuda hjälp till skyddssökande.
10. Kom ihåg att ni tillsammans ansvarar för att ni också själva orkar.
11. Korrigera den skyddssökandes eventuella fördomar och misstankar.
12. Presentera era synpunkter och förslag om kyrkoasylsituationen för församlingens ledning som fattar beslut.
13. Bilda ett nätverk av frivilliga som tar hand om boendet och de praktiska behoven så länge de skyddssökande befinner sig i församlingens lokaler.
14. Förklara för den skyddssökande vad församlingens beslut innebär och för hur lång tid församlingen kan förbinda sig att erbjuda fristad och ekonomiskt understöd. Gör klart för den skyddsökande att kyrkoasyl inte innebär någon garanti för uppehållstillstånd. Religiösa samfund och organisationer fattar inte beslut om uppehållstillstånd.
15. Ta kontakt med den lokala polisen och meddela att församlingen har åtagit sig att försöka få den skyddsökandes ansökan om asyl och uppehållstillstånd behandlad på nytt. Kom överens om vem eller vilka som håller kontakt till polisen och andra myndigheter.
16. Samla in eventuellt nytt bevismaterial och utlåtanden tillsammans med den skyddssökande och dennes jurist.