Att älska sin nästa – och till och med sin fiende – är i vår tid ytterst revolutionerande och svårt, men det är också det starkaste motmedlet mot polarisering, säger de finländska kyrkoledarna. Sexton ledare för kyrkor och kristna samfund anser att det hårdnande samtalsklimatet, motsättningarna och polariseringen är ett allvarligt problem, en åsikt som även delas av majoriteten av finländarna enligt en färsk enkätundersökning från Taloustutkimus. Under den närmaste tiden kommer kyrkorna att lyfta fram frågor som handlar om att minska polariseringen och uppmuntra församlingsmedlemmarna till möten med andra människor.
Kyrkoledarnas ställningstagande i sin helhet nedan:
Vi, ledarna för de sexton medlems- och observatörskyrkorna inom Ekumeniska Rådet i Finland, delar finländarnas oro över polariseringen och vill motverka motsättningar för att värna om samhällsfreden, förtroendet och den ömsesidiga respekten.
70 procent av finländarna anser att motsättningar och polarisering är ett allvarligt eller mycket allvarligt problem, enligt en färsk enkätundersökning som Ekumeniska Rådet i Finland har låtit Taloustutkimus genomföra. Finländarna ser kyrkornas roll som institutioner som kan påverka polariseringen som viktig: hela 63 procent av de svarande anser att kyrkorna skulle kunna göra mer än i dag för att minska polariseringen.
Vi ledare för kyrkor och kristna samfund delar finländarnas uppfattning om hur kyrkorna kan bidra till att minska polariseringen. De viktigaste sätten för kyrkorna att motverka polarisering anses vara att stödja människor i utsatta situationer, minska ensamheten, kommunicera på ett sätt som motverkar motsättningar, främja samarbetet mellan kristna med olika bakgrund och bedriva religionsdialog. Kyrkorna och de kristna samfunden arbetar redan i dag med dessa frågor: våra kyrkor bedriver ett omfattande diakonalt arbete bland människor i de allra svåraste livssituationerna, stärker den lokala gemenskapen genom många olika verksamheter och når människor som upplever ensamhet, förmedlar kristendomens kärleksbudskap och ordnar bland annat ekumenisk verksamhet över samfundsgränserna. Inom dessa områden har vi mycket att bidra med till samhället.
Samtidigt vill vi påminna om att kyrkornas arbete redan i dag fyller många luckor i välfärdsstaten och att kyrkorna dessutom sköter många myndighetsuppgifter i samarbete med staten. Uppgifter som hör till myndigheterna kan inte i ännu högre grad överföras på kyrkorna. Kyrkorna och de kristna samfunden har mest att bidra med när det gäller att stärka det andliga livet, gemenskapen och motståndskraften i kriser, vilka också är viktiga faktorer för att motverka polarisering. Att minska fattigdomen, särskilt fattigdomen bland barnfamiljer, motverka rasism och skapa ett vänligt och respektfullt samtalsklimat är viktiga frågor när det gäller att minska motsättningarna.
Vår tid präglas av ett hårt språkbruk, skapandet av fiendebilder och en tendens att tolka motpartens uttalanden på värsta möjliga sätt. Vår uppgift är att formulera det kristna budskapet i vår tid, och det ska framför allt präglas av fred, tålamod, kärlek och respekt för våra medmänniskor. Det finländska samhället behöver en kristen röst som inte underblåser hat eller motsättningar, utan respekterar människan bakom hennes åsikter, påminner om varje människas värde och bemöter även den som tycker annorlunda med vänlighet och kärlek.
Våra kyrkor kommer under den närmaste tiden att lyfta fram olika teman för att minska motsättningarna och fortsätta vårt arbete för att motverka polariseringen. Vi kyrkoledare uppmuntrar också människor att möta andra med respekt, förståelse och vänlighet, oberoende av vilka åsikter de har. På så sätt kan var och en i sin vardag bidra till att minska polariseringen, möta olikheter, ta hand om sin nästa och minska ensamheten.
Att älska sin nästa – och till och med sin fiende – är i vår tid ytterst revolutionerande och svårt, men det är också det starkaste motmedlet mot polarisering.
”Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er”
Matteusevangeliet 5:43–45 (Bibel 2000)
I Helsingfors 30.10.2026
Ärkebiskop Tapio Luoma
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
Ärkebiskop Elia
Ortodoxa kyrkan i Finland
Biskop Raimo Goyarrola
Katolska kyrkan i Finland
Territorion johtaja, everstiluutnantti Saga Lippo
Frälsningsarmén i Finland
Kirkkokunnanjohtaja Tommi Koivunen
Suomen Vapaakirkko
Församlingsföreståndare Markus Österlund
Andreaskyrkan, Missionskyrkan i Finland
Samfundsledare Ida-Maria Björkqvist
Finlands svenska baptistsamfund
Distriktsföreståndare, pastor Sarah Tiainen
Finlands svenska metodistkyrka
Piirikunnanjohtaja, pastori Soile Kasi
Suomen Metodistikirkko
The Rev’d Maria Obafemi-Onuigbo
Anglican Church in Finland
Johtaja, pastori Aimo Helminen
Suomen Adventtikirkko
Johtaja, pastori Jari Portaankorva
Suomen Baptistikirkko
Puheenjohtaja Kauko Uusila
Suomen Helluntaikirkko
Rev. Samuel Vogel
International Evangelical Church in Finland
Nationell ledare Johan Forsbäck
Finlands Svenska Pingst
Kirjuri Sakari Oksanen
Ystävien Uskonnollinen Seura Kveekarit
Generalsekreterare Laura Häkli
Ekumeniska Rådet i Finland
Bild: Meri-Anna Paloniemi