Många lokala församlingar har fin och aktiv ungdomsverksamhet. Det finns till exempel skriftskol-, tonårs- och kristendomsläger, det finns hjälpledarutbildningar och träning av ungdomar för annat volontärarbete, det finns utflykter och läger, ungdomskvällar och konserter. Många lokala församlingar gör ett fantastiskt jobb med att vara vad vi skulle kunna kalla ett ”fostrande samhälle” och sedan skickar ut sina ungdomar i världen med medföljande välsignelser.
Och vad händer sedan? Kommer ungdomarna att finna en ny andlig gemenskap på sina studie- och arbetsplatser, en församling där de kan växa som kristna, även som vuxna?
Här är en undrande fråga som jag misstänker att åtminstone de flesta församlingar har funderat över någon gång. Hur kan man utrusta dem som lämnar sina barndoms- och ungdomsförsamligar för att gå ut i världen med verktygen för att vara villiga och kapabla att aktivt söka sin plats bland i kristen gemenskap i framtiden?
Under de senaste åren har det i lutherska kyrkor talats mycket om Stigen-modellen, som försöker hitta sätt att nå ut till församlingsmedlemmar i olika åldrar från barndom till vuxen ålder på ett sådant sätt att det inte sker någon fullständig bortkoppling från församlingen vid någon tidpunkt. Målet är att göra det möjligt för barn, ungdomar och vuxna att leva som kristna i församlingssammanhang, på sätt som är specifika för dem. För unga människor som växer upp har också vägar skisserats, med betoning på vikten av att inte bara gå en väg utan flera.
Det är därför viktigt att introducera ungdomar, som redan befinner sig i den lokala fosterföreningen, till en mängd olika sätt att leva sitt dagliga liv som kristna. Det kan till exempel handla om olika sätt att utöva sin egen andlighet, både i gudstjänstlivet och genom att delta i pilgrimsfärder.
En viktig väg kan vara att anta en ekumenisk identitet. Förutom att ha en god anknytning till sin egen bakgrundsgemenskap, sin hemkyrka, är det en stor berikning att redan i tidig ålder lära känna andra kristna kyrkor, församlingar och traditioner. Jag tror att vi som redan själva är uppvuxna med ekumenik har ett stort ansvar och en viktig uppgift i att aktivt utbilda nästa generation på dessa rika vägar.
Jag skulle därför vilja utmana alla att tänka konkret på vad de kan göra just nu för att främja detta. Gör vi till exempel reklam för KETKO-kurserna i våra lokala församlingar eller för Taizémötet i Tallinn vid årsskiftet? Tar vi med oss ungdomar till andra kristna samfund? Vad mer kan vi göra?
Blogginlägget skrevs av ERF:s styrelsemedlem, kyrkoherde Minnamari Helaseppä från Hertonäs församling.
PS. Blev du intresserad av Stigen? Du kan då läsa mera om det här:
Stigen – EVL Plus (Besök en extern webbplats. Länken öppnas i en ny flik.)
Millennialernas stigar – EVL Plus (Besök en extern webbplats. Länken öppnas i en ny flik.)