Då vi tillsammans lyssnar till Guds ord i den Heliga Skrift, och utmanas att bekänna vår gemensamma tro och att handla tillsammans i enlighet med den sanning vi har tagit emot, vill vi också vittna om kärlek och hopp för alla människor.
Europa, från Atlanten till Ural, från Nordkap till Medelhavet, präglas idag mera än någonsin av kulturell mångfald. På denna vår kontinent vill vi med evangeliet försvara den mänskliga personens värdighet som Guds avbild och som kyrkor gemensamt bidra till försoning mellan folk och kulturer.
Charta Oecumenica
Riktlinjer för det växande samarbetet mellan kyrkorna i Europa, 2001
Förord
De kristna kyrkorna i Finland poängterar Europeiska unionens karaktär av en garant för fred och stabilitet och en värdegemenskap som befrämjar de mänskliga rättigheterna, människornas och miljöns välbefinnande, social rättvisa och jämlikhet samt hållbar utveckling.
Kyrkorna önskar bidra med sin insats i utvecklandet av en fredlig, socialt rättvis union som baserar sig på gemensamma värderingar. De europeiska kyrkorna har i Charta Oecumenica som godkändes år 2001 förbundit sig att stödja den europeiska integrationen och på grundvalen av den kristna tron bygga ett humant, socialt medvetet Europa, där mänskliga rättigheter och grundvärden som fred, rättvisa, frihet, tolerans, delaktighet och solidaritet göres gällande
Kyrkorna ger sitt stöd till Finlands EU-ordförandeskap och deltar i diskussionen genom att tillgodogöra sig av kyrkornas nationella, internationella och ekumeniska sakkunskap och praktiska erfarenhet, speciellt i följande frågor:
– Religionsmöte, europeisk identitet och tolerans
– Stärkandet av unionens värdedimension och diskussionen om uni-onens framtid
– Socialpolitiska frågor, speciellt eliminering av fattigdom och ojämställdhet
– Bekämpning av människohandel
– En solidarisk, konsekvent och människovärdig immigrations- och flyktingpolitik
– En ansvarskännande miljöpolitik
Evangelisk-lutherska i Finland, Finska Ortodoxa kyrkan och de övriga medlemskyrkorna i Ekumeniska rådet i Finland tillönskar Finlands EU-ordförandeskap välgång i toleransens och den ömsesidiga respektens anda. Gud välsigne ert arbete.
Jukka Paarma
Ärkebiskop
Ordförande för ekumeniska rådet i Finland
Kyrkorna och Finlands EU-ordförandeskap
Finland är Europeiska unionens ordförandeland 1.7–31.12. 2006. I frågor som gäller ordförandeskapet verkar Finland i nära samarbete med de föregående och efterföljande ordförandelanden, Österrike och Tyskland. Agendan för Finlands ordförandeskap styrs av rådets treåriga strategiska program för åren 2004–2006. Dessutom utgör det arbetsprogram för rådet år 2006 som uppgjorts tillsammans med Österrike grund för arbetet. Finland strävar till att sköta sitt ordförandeskap väl, effektivt och opartiskt. Särskilda tyngdpunkter under ordförandeskapet är bl.a. förbättrandet av unionens konkurrensförmåga och sysselsättning samt diskussionen om unionens framtid. Finland har poängterat unionens egenvärde i egenskap av en garant för fred och stabilitet samt unionens karaktär av en värdegemenskap som betonar de mänskliga rättigheterna, medborgarnas välbefinnande och hållbar utveckling. Unionens utvidgning och globaliseringen medför å sin sida nya krav och utmaningar för Finlands ordförandeskap.
Kyrkostyrelsen för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland följer inom ramen för den allmänna uppföljningen av EU-ärenden även upp frågor i anslutning till Finlands EU-ordförandeskap. Kyrkostyrelsen verkar här i nära samarbete med Ekumeniska rådet i Finland.
Målsättningen är att under Finlands EU-ordförandeskap allmänt föra fram kyrkornas perspektiv och mer ingående berätta om det arbete som utförs såväl på nationell som ekumenisk och inter-nationell nivå i frågor som är av vikt för kyrkorna.
Kyrkorna önskar för sin del även stödja statsförvaltningen i frågor som ansluter sig till ordförandeskapet. Målsättningen är en regelbunden dialog särskilt med statsrådets EU-sekretariat i frågor som är viktiga för kyrkorna och i vilka kyrkan kan medföra tilläggsvärde till den allmänna diskussionen.
Kyrkornas tyngdpunkter under Finlands ordförandeskap är följande:
Religionsmöte, europeisk identitet och tolerans
I skenet av senare tids händelser torde det inbördes förhållandet mellan religionsfrihet och yttrandefrihet samt behovet av interreligiös dialog sannolikt komma att diskuteras under Finlands ordförandeskap. Kyrkorna betonar vikten av interkulturell och interreligiös dialog samt tolerans. En äkta dialog och respekt för andra förutsätter medvetenhet om den egna övertygelsen och identiteten. Det är viktigt att människor respekterar det som är heligt för andra. Kyrkorna har en diger sakkunskap och praktisk erfarenhet av religionsmöte på både nationell och inter-nationell nivå, och de är redo att delta i en mer omfattande diskussion.
Ärkebiskop Paarma framförde vid öppningen av evangelisk-lutherska kyrkans biskopsmöte i Helsingfors 14.2.2006 att Finland, där samlevnaden mellan kyrkor och andra religioner fungerat på ett exemplariskt samarbetsinriktat och fredligt sätt, kunde överväga att ta med utarbetandet av karta över vett och etikett för möten mellan kulturer och religioner på ordförandeskapsagendan.
Europeiska unionens värdedimension och det konstitutionella fördragets fortsatta öde
Kyrkorna önskar en ingående debatt om förstärkandet av unionens värdedimension och om hur människornas och miljöns välbefinnande samt unionens fredliga, socialt rättvisa och jämlika utveckling kunde befrämjas. Kyrkorna är redo att delta i denna diskussion.
Utvidgningen av unionen medför även nya utmaningar. Kyrkorna betonar EU:s karaktär av värdegemenskap. Nya medlemsländer och kandidatländer bör respektera mänskliga rättigheter och andra grundrättigheter såsom religions- och samvetsfrihet. Speciell uppmärksamhet bör fästas vid minoriteters rättigheter.
Värdefrågorna framträder även i Europas konstitutionella fördrag, om vars fortsatta behandling det torde diskuteras under Finlands ordförandeskap. Kyrkorna ställer sig speciellt positiva till grundlagsfördragets strävan att förstärka unionens karaktär av värdegemenskap. Ett förverkligande av grundlagsfördraget skulle även stärka unionens grundrättighets- och människorättsdimension. Artikel I-52 är speciellt viktig ur kyrkornas synvinkel. Enligt denna skall unionen respektera och inte ingripa i kyrkors och religiösa sammanslutningars och samfunds ställning i medlemsstaterna i enlighet med den nationella lagstiftningen. Enligt punkt 3 i artikeln skall unionen erkänna dessa kyrkors, religiösa sammanslutningars och samfunds samt filosofiska och konfessionslösa organisationers ställning och upprätthålla en öppen, överskådlig och regelbunden dialog med dessa kyrkor och organisationer.
Kyrkostyrelsen för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förordat en ratificering av det konstitutionella fördraget, eftersom detta skulle befrämja diskussionen om dess framtid och om unionens utveckling under Finlands ordförandeskap.
Socialpolitiska frågor
En av tyngdpunkterna under Finland ordförandeskap är en effektiv implementering av Lissabonstrategin genom att fokusera speciellt på tillväxt och sysselsättning samt genom att betona innovationspolitikens betydelse för Europas konkurrenskraft.
Kyrkorna betonar den sociala dimensionen i Lissabonstrategin. Vid sidan av den ekonomiska konkurrenskraften bör man satsa på social rättvisa och hållbar utveckling. Man bör även fästa tillräcklig uppmärksamhet vid miljöaspekter.
I diskussionen om Europas sociala modell förordar kyrkorna den nordiska universella välfärdsmodellen, enligt vilken samhället skall dra försorg om alla sina medlemmar. På detta sätt har bristande jämlikhet mellan olika samhällsgrupper, kön och olika områden utjämnats på ett effektivt sätt. Åldrandet av befolkningen medför å sin sida nya utmaningar. Kyrkorna betonar speciellt behovet att hjälpa de socialt utslagna och samhällets allra svagaste. Kyrkorna önskar stödja sina medlemmar till ansvar för nästan i deras eget arbete och i det egna livet. Hela samhället bör bära ansvar för fattiga och hjälpbehövande.
Bekämpning av människohandel
Enligt kyrkorna är alla människor skapade av Gud; envar människa är Guds avbild. Därför skall varje människa samt hans eller hennes människovärde och integritet respekteras. Människohandel grundar sig ofta på utnyttjandet av en annan människas ekonomiska trångmål och en behandling av denna människa på ett sätt som föraktar hans eller hennes människovärde. Kyrkorna betonar att man inte kan köpa en annan människa, och att människor inte skall kunna användas som konsumtionsnyttigheter för tillfredsställande av egna begär; en människa är inte en handelsvara. Kyrkorna understöder de medel genom vilka människohandel kan minskas och konstaterar, att människohandel förekommer såväl i form av prostitution som genom att låta utföra arbete.
Kyrkorna poängterar att den svagare parten skall skyddas. Av denna orsak är det viktigt med hjälp och ett mångsidigt stöd för offren samt verksamhet som befrämjar detta.
Enligt kyrkorna spelar preventivt arbete, upplysning och fostran som strävar till att skapa attitydförändring en central roll då det gäller bekämpning av människohandel, och kyrkorna anser dessa åtgärder även vara för dem själva bäst lämpade.
Immigrations- och flyktingpolitik
I immigrations- och flyktingfrågor förordar kyrkorna en helhetsbetonad och konsekvent politik. Utgångspunkten bör vara befrämjande av demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter samt eliminering av fattigdom och ekonomisk olikvärdighet. Människor bör behandlas jämlikt. På det praktiska planet bör man eftersträva en solidarisk och människovärdig politik. Då det gäller befrämjandet av demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter bör man övergå från ord till handling för att försäkra dessa principers trovärdighet. Kyrkorna önskar en ingående debatt om immigrationspolitikens värderingar inom EU.
Man bör förstärka och trygga internationellt skydd med en rättvis ansvarsfördelning och hållbara och fungerande lösningar som målsättning.
Kyrkorna är bekymrande över det s.k. förvarings (warehousing) -fenomenet och anser det vara viktigt att utveckla omplaceringsprogram för flyktingar. Kyrkorna har redan länge deltagit i integrerande verksamhet och på global nivå (Kyrkornas världsråd) förbundit sig till omplacering av flyktingar. Kyrkorna hoppas att Finland under sitt ordförandeskap kunde befrämja utvecklingen av omplaceringsprogram för flyktingar inom EU.
Enligt kyrkorna bör även EU:s gemensamma asylsystem utvecklas. Målsättningen bör vara fastställandet av ett gemensamt asylförfarande och definiering av en likvärdig ställning åt dem som beviljas asyl eller sekundärt skydd. Kyrkorna förhåller sig kritiska till listor på s.k. trygga ursprungsländer.
Miljöpolitik
Även miljöaspekter bör beaktas på ett helhetsbetonat och konsekvent sätt inom samtliga politikområden i unionen. Kyrkorna har förbundit sig till skydd av miljön enligt principen att hela skapelsen bör omfattas av människans ansvar för och kärlek till nästan. Under Finlands ordförandeskap kommer bl.a. den s.k. nya generationens miljöpolitik, ramprogrammet för hållbar konsumtion och produktion, begränsning av växthuseffekten samt klimatförändringar att diskuteras. Kyrkorna hoppas dessutom att Finland under sitt ordförandeskap starkt kunde lyfta fram frågan om skyddandet av Östersjön samt poängtera betydelsen av miljöskydd i det nya programmet för den nordiska dimensionen.
Samarbetspartners, möten och evenemang
I ärenden som gäller ordförandeskapet verkar evangelisk-lutherska kyrkan i nära samarbete med Finlands ekumeniska råd samt övriga kyrkor, medborgarorganisationer och myndigheter.
På internationell nivå samarbetar kyrkostyrelsen med ekumeniska kontaktbyråer och andra samarbetspartners. Av dessa är Europeiska kyrkokonferensens kommission för kyrka och samhälle (CSC) den mest centrala. Andra viktiga samarbetspartners är i socialpolitiska frågor Eurodiaconia, i immigrations- och flyktingpolitiska frågor Kyrkornas kommission för invandrarfrågor (Churches’ Commission for Migrants in Europe, CCME) och i frågor som gäller miljöskydd de Europeiska kyrkornas miljönätverk (European Christian Environmental Network, ECEN).
Övriga viktiga samarbetspartners för Kyrkostyrelsen är dessutom Tysklands evangeliska kyrka EKD – eftersom Tyskland är följande ordförandeland efter Finland –, och Svenska kyrkan, med vilken man håller på att intensifiera samarbetet i EU-frågor tillsammans med de baltiska systerkyrkorna. En målsättning är att skapa en nordisk dimension även inom den kyrkliga verksamhetssektorn.
Direktorn för Europeiska kyrkokonferensens kommission för kyrka och samhälle (CSC) och generalsekreteraren för de europeiska katolska biskopskonferensernas råd COMECE träffar tillsammans med representanter för kyrkorna utrikesminister Tuomioja 30.6.2006 för att berätta om kyrkornas prioriteter under Finlands ordförandeskap.
Under det finländska ordförandeskapet arrangerar kyrkostyrelsen, i samarbete med Svenska kyrkan, lutherska kyrkan i Estland, Theobalt-nätverket och Kyrkornas EU-kontor, den första delen av ett tvådelat seminarium Clash or Co-operation – Intercultural Dialogue and European Values around the Baltic Sea i Bryssel. Seminariets senare del arrangeras i Tallinn, Estland, våren 2007.
Till samtliga stift i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och till alla de församlingar på vilkas område det anordnas möten i anslutning till ordförandeskapet har i början av året sänts ett brev, där Kyrkostyrelsen framställer en önskan om att man på församlingsnivå skulle arrangera olika slags kompletterande program såsom kultur- och musikevenemang, gudstjänster, aftonandakter, möjligheter att stilla sig i bön, diskussionstillfällen osv. i samband med dessa möten. Dessa tillställningar bör i mån av möjlighet vara ekumeniska och engelskspråkiga.
Kyrkorna deltar även aktivt i det kulturforum Religioner och kulturer – från motsättning till en äkta dialog som arrangeras i Esbo 30.11–2.12.
Detta dokument har uppgjorts på finska, svenska och engelska. Dokumentet har godkänts av Kyrkostyrelsen för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och av Ekumeniska rådet i Finland.
Tilläggsuppgifter ges av Kyrkostyrelsens kanslichef Risto Junttila och EU-jurist Lena Kumlin, tel. +358 9 180 2234 eller +358 50 430 3953