Antisemitismen har konstaterats öka i det finländska samhället. Den 7 november ordnade RESA-forumet ett seminarium i riksdagens Lilla parlament med syfte att diskutera antisemitismens uttrycksformer. Vid seminariet presenterades både forskarnas analyser och en erfarenhetsexperts perspektiv på mötet med antisemitism i Finland. Seminariet leddes av professor Elina Vuola, expert på global kristendom och religionsdialog vid Helsingfors universitet. Från Ekumeniska Rådet i Finland deltog generalsekreterare Mayvor Wärn-Rancken samt kommunikations- och verksamhetskoordinator Tarja Suomalainen.
Riksdagsledamot Peter Östman (kd), ordförande för riksdagens arbetsgrupp mot antisemitism, hälsade publiken välkommen. Han betonade att antisemitism finns även i Finland och att det är viktigt att ta fenomenet på allvar här också. Östman lyfte fram dialog mellan religioner och kulturer som ett medel för att öka förståelse och förebygga konflikter. Han påminde om att civila är de som i första hand lider i alla konflikter, oavsett parter.
Forskaren Mercédesz Czimbalmos från Åbo Akademi presenterade en studie som hon och Dóra Pataricza genomfört om judars erfarenheter av antisemitism i dagens Finland. Studien, som genomfördes hösten 2023, omfattade över 300 personer över 16 år som identifierar sig som judar utifrån religion, kultur, uppfostran, etnicitet, släktskap eller andra orsaker. Studien baseras på en frågeenkät utformad av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA), vilket möjliggör jämförelse med andra europeiska länder.
Enligt studien upplever judar i Finland att antisemitismen har ökat under de senaste fem åren. Tidigare var antisemitismen främst kopplad till extremhögern och nynazister, men nu förekommer liknande retorik även från yttersta vänstern, särskilt på sociala medier. Rädslan för den egna och närståendes fysiska och psykiska säkerhet har ökat. Studien finns tillgänglig via Människorättscentret på finska.
Selvitys: Antisemitismi lisääntynyt Suomessa viiden viime vuoden aikana – Ihmisoikeuskeskus / Människorättscentret / Human Rights Centre (Besök en extern webbplats. Länken öppnas i en ny flik.)
Czimbalmos betonade vikten av att skilja antisemitism från rasism, även om antisemitism kan innehålla rasistiska inslag. Antisemitism definieras bland annat av konspirationsteorier om judars påstådda dolda makt inom ekonomi och politik. Konflikten mellan Hamas och Israel har ytterligare förstärkt antisemitismen, där judar världen över hålls ansvariga för Israels regerings beslut. Kritik mot Israels regering är inte antisemitism i sig, men kan framföras på ett antisemitiskt sätt.
Forskaren Mikko Ketola gav en historisk överblick och konstaterade att judehatets rötter kan spåras ända till antikens Egypten. Kristendomens framväxt förstärkte antijudaismen. Begreppet antisemitism började användas i Tyskland på 1870-talet. Dagens antisemitism har kopplingar till Sovjetunionens antisionism och ses också inom vänsterextrema, antiglobalistiska och antikapitalistiska rörelser som motsätter sig USA och därmed även Israel som USA:s nära allierade.
Journalisten Juhani Huttunen behandlade antisemitism i media. Han refererade till sociologen och antisemitismforskaren David Hirsh, som menar att Israel-Palestina-konflikten har fått en symbolisk roll där Israel ses som en universell förtryckare och Palestina som en universell förtryckt. Denna berättelse bidrar till att demonisera judar globalt, trots att media ibland också belyser judehat som fenomen.
Konstnären Inka Weiner delade sina personliga erfarenheter av vardaglig antisemitism. Före konflikten mellan Hamas och Israel upplevdes antisemitism främst från extremhögern, exempelvis genom skadegörelse riktad mot Helsingfors judiska församling. Efter konfliktens utbrott ökade antisemitiska meddelanden, särskilt på sociala medier, där judar kopplades till Israels handlingar. Weiner beskrev ensamheten i att inte bli tagen på allvar av sina utbildningsinstitutioner när hon försökte berätta om sina erfarenheter.
RESA-forumets vice ordförande Yvonne Westerlund avslutade seminariet med att tacka deltagarna. Hon betonade att antisemitismen växer i Europa och att det är viktigt att inte blunda för detta. Samarbetet mellan olika aktörer måste stärkas för att säkerställa att antisemitismen inte får något utrymme i det finländska samhället.